"Det är ju en tradition"

11-åringen förklarar för 5-åringen varför vi varje julafton tar en tur till sommarstugan, dricker glögg och leker i snön mitt på dagen - "det är ju en tradition Olof". Och visst är det gott med traditioner ?! Om man får välja dem själv och om man kan förändra dem ibland tycker jag. Men nog är det så att även de små lär sig ganska snabbt att det ger en trygghet med traditioner, även om man ibland inte har lust att åka på julkrubbagudstjänst när man är 11 år... Vi startar julaftonen med en god julgröt och skinka hos Per, Helena och My i Linghed.

Därefter glögg i Hökviken (och i år var det en härligt vacker dag), sen julafton hos mamma. Men det bästa med denna julafton är nog att jag får äta ALLT! Julskinka, köttbullar, revbensspjäll, lax... Juldagen har vi kalkonmiddag hemma hos oss, lika gott det med massor med god sås, klyftpotatis, findus gröna ärtor, citronglass, mums. När jag inte fick äta läste jag recept och kokböcker och drömde om mat...Jag minns att i september gruvade jag mig för att inte få äta julmat i december, då var det en såå jobbig sak att tänka sig. Så det är underbart att få äta - tänk på det alla! Och man ska inte ha så himla dåligt samvete för det, det är ju bara denna helg. Och lika underbart att "utgifterna" fungerar om man ska komma in på det... Svårt att prata om, men oh så viktigt att magen fungerar. Man kan inte alltid gradera obehag, men att må illa är värre än att ha ont i huvudet tycker iallafall jag.

I morgon en annan tradition: annandagsbandy på Lugnet, kanske efter en skidtur i Sörskog på förmiddagen.

Har gått ifrån och vilat ibland, en 10-minutare på en säng gör gott. Onda tankar kommer upp då eller under en sömnlös natt. Får inte tänka så, men ibland smyger de sig på, att jag måste njuta varje minut, det kan ju vara så att det inte blir så många fler jular. Men allra oftast tänker jag inte alls så, trycker bort de tankarna direkt. De får helt enkelt inte finnas. Det ska inte bli så. Det onda (cancern) ska med ont (cellgifter) fördrivas, det kanske ger lite energi att stå ut för det är inte en dans på rosor att få gift i sig, även om jag vet att det gett och ger resultat.