Hemma igen, väntan på behandlingsstart: 6 oktober - 20 oktober

Så, äntligen hemma, men nya rutiner måste till. Sjuksköterskor från MOH kommer varje kväll vid 21.30 och kopplar in näringsdropp. 2 liter högoktanigt "bränsle" som ska in på ca 11 timmar. De kommer igen nästa morgon vid 8.30 och kopplar loss mig. Bra att vara fri på dagarna, jobbigt att få så mycket vätska under natten - man blir såå kissnödig. Får inte äta alls. "Klara drycker" står på menyn, dvs buljong, te, kaffe, saft, saftsoppa, isglass, tuggummi... inte mycket att bli mätt på och droppet räcker inte. Jag är ständigt hungrig. Har gått ner 10 kg sedan i augusti, men det fanns tydligen att ta av, för jag ser inte såå utmärglad ut (ännu...). Var tredje dag byter de morfinplåster som fungerar som depå som utsöndrar smärtstillande genom huden, himla fiffigt! Har fortfarande tumörfeber och tar alvedon var 6:e timme.

Nils erbjöd mig direkt sitt rum och där har jag sovit, för att få nära till toa och inte behöva bära runt droppstången i huset. Varje morgon kl 7 kommer mormor/mamma och hjälper till med morgonbestyren och skjutsar barnen till dagis och skola. Sen kommer hon tillbaka och röjer upp, fixar tvätt, städar! Hemtjänsten fungerar toppen. Ibland är hon också färdtjänst! Hur skulle vi klara oss utan mamma?

Börjar direkt att gå ut på promenad varje dag, första dagarna inte så långt, runt kvarteret, ner till Lugnet. Men det går bättre för varje dag. Väntar på kallelse till första läkarbesöket på onkologen som blir startskottet för cellgiftsbehandlingar.

Så till slut, 18 oktober träffar vi första stafettläkaren på Onkologen (de som ansvarar för cancerpatienter med olika diagnoser). Ett omtumlande besök där de går igenom alla biverkningar och hur en behanding går till. Fick rekvisition att köpa ut peruk... Inte alla tappar dock håret med just den coctail av cellgifter som jag ska få, vi får se hur det blir för mig.

Jag vill genomföra ett "måsteprojekt": ta familjeporträtt hos fotograf! Vill helst göra det hos fotograf Petra i Sågmyra som tog så underbara foton på Olof och alla tre barnen för några år sedan. Vi lyckas till slut få till det (och bilderna blev jättebra!). Kan varmt rekommenderas till alla, inte måste man triggas av sjukdom för att göra detta!