Oj vad man kan bli trött på att bara dricka... men i slutet av november får jag börja såå försiktigt med soppor, åh så gott! Potatis, broccoliblommor, morötter, välmixat med gräddskvätt och creme fraiche. Himmelriket är nära! Jag är så trött på piggelinisglass och buljong när vi är bortbjudna på kalas. Men den som fått lite vill ha mer...
Får bra råd av dietisterna vad jag får fortsätta med, och sakta men säkert får jag lägga till olika saker, päron, barnmatsburkar (mangopuré here I come!), smörgåskex med smör. Men fortfarande är listan på vad jag INTE får äta lååång...
Nu, med julen i antågande äter jag det mesta och det är härligt att kunna sitta med familjen och äta, tidigare gick det inte för jag blev så sugen. Mat är otroligt viktigt i livet inser man, socialt framför allt och såklart energimässigt. Jag orkar mycket mer nu, har tagit låånga promender i Lugnet skogarna med goda vänner och med mamma. Underbart att orka!
Den 28 september 2011 ändrades mitt och min familjs liv drastiskt då vi fick veta att jag har bukhinnecancer. Jag fick cellgifter varannan vecka i Falun, väntade 7 månader på Hipec-operation i Uppsala som genomfördes den 16 april 2012 av Dr Haile Mahteme, därefter nya cellgifter i 4 månader. Hösten 2013, återfall... Jag vill försöka dela med mig med alla underbara vänner, kollegor, släktingar, hur livet fortsätter för oss mitt i detta ofattbara. Och att det kan gå att må bra i kaos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar