Fick lite information igår om det som på fackspråk kallas "fatigue", förklaringen är trötthet som inte går bort med vila, man vaknar lika trött som innan man sovit. De trodde jag börjat få det. Vet inte själv, det går i vågor. Idag dock underbar dag med lugn morgon, skogspromenad med mamma, lunchsallad, sovstund i soffan, lugn massage hos Inga-Lena (gick bra med cellgiftspumpen på ryggen) och provade på yoga med Maud. Kändes underbart att stretcha så aktivt, absolut något jag måste fortsätta. Men en annan dag vill jag bara sova hela dagen och mår så himla illa. Usch och fy. Tvingar mig ut men sen är resten av dagen som i ett töcken. Kan sitta i fåtöljen en timme och bara titta på fåglarna vid fågelbordet...
Fick i söndags en artikel i Friskispressen där det är ett underbart reportage om Maria från Kungsbacka som är en klar canceröverlevare. Prognosen var 3 månader, Maria lever fullt aktiv efter 21 månader. Receptet (eller recepten) är tuff fysisk träning och nya matvanor förutom traditionell cellgiftsbehandling. Springer 3-4 mil per vecka, styrketräning och yoga! Så underbart att läsa. Tack Maria för att du delar med dig!
Den 28 september 2011 ändrades mitt och min familjs liv drastiskt då vi fick veta att jag har bukhinnecancer. Jag fick cellgifter varannan vecka i Falun, väntade 7 månader på Hipec-operation i Uppsala som genomfördes den 16 april 2012 av Dr Haile Mahteme, därefter nya cellgifter i 4 månader. Hösten 2013, återfall... Jag vill försöka dela med mig med alla underbara vänner, kollegor, släktingar, hur livet fortsätter för oss mitt i detta ofattbara. Och att det kan gå att må bra i kaos.
1 kommentar:
Fantastiska Åsa! Du ser verkligen på din situation med ärliga, starka och otroligt positiva ögon. Det finns ingen tvekan om att du ska klara det här. Vi som känner dej hjälper dej mer än gärna. Stora stora kramar
Skicka en kommentar