Av olika skäl har det varit uppehåll i rapporteringen sedan jag kom hem till Falun igen 20/4.
Det beror inte på att det är kritiskt för Åsa, nej tvärt om det går fortsatt framåt.
Under vecka 17 har hon successivt blivit starkare och därmed blivt av med det mesta som har hållit henne bunden till sängen. Hon tillbringar mer och mer tid uppe och har börjat äta riktig mat igen, den smakar bra. Hon kan nu själv klara sina behov och duscha. Åsas promenader blir längre och längre, hon har till och med promenerat i stadsparken ett par gånger. Det som tyvärr inte fungerat så bra är smärtlindringen. Vid ett flertal tillfällen, oftast nattetid, har man inte kunnat hjälpa henne tillräckligt bra med smärtan. Idag har hon dock äntligen fått experthjälp med detta så nu verkar läget stabilt igen! Imorgon fredag 27/4 blir Åsa flyttad till Falu lasarett, då kan vi hälsa på henne på hemmaplan. Toppen!
Hälsningar Lars-Olof
Den 28 september 2011 ändrades mitt och min familjs liv drastiskt då vi fick veta att jag har bukhinnecancer. Jag fick cellgifter varannan vecka i Falun, väntade 7 månader på Hipec-operation i Uppsala som genomfördes den 16 april 2012 av Dr Haile Mahteme, därefter nya cellgifter i 4 månader. Hösten 2013, återfall... Jag vill försöka dela med mig med alla underbara vänner, kollegor, släktingar, hur livet fortsätter för oss mitt i detta ofattbara. Och att det kan gå att må bra i kaos.
3 kommentarer:
Det låter skönt att ni blir samlade igen även om det inte riktigt är hemma än så är det ändå ett steg på väg. Krama alla och Kämpa på
Skönt att höra att det går i rätt riktining :-), även om den är så fruktansvärt plågsam :-(
(Kommer ihåg att det var beskrivet i artikeln om operationen att det var att vänta av de första två veckorna.)
Lider så med dig...kan det inte räcka snart!!!
Kramar Karin
PS. Bra med eget rum när man sitter och gråter på kontoret för vilken gång? i ordnignen ;-). DS
Härligt att höra! Riktigt härligt. Ha det bra och kämpa på. Jag tänker på er mycket. Kram
Skicka en kommentar