tisdag 29 maj 2012

Diagnos?

När jag kom hem från sjukhuset i höstas googlade jag på min sjukdom, bukhinnecancer. En ovanlig cancerform. Det var inte bra att göra det, inte då. Nu är jag starkare (tror jag :-) och vill veta lite mer.

Min fantastiske kirurg i Uppsala, Haile Mahteme, ringde nyligen för ett uppföljningssamtal om hur jag mår efter operationen (det är redan 6 veckor sedan, otroligt vad fort det gått). Han var mest tillfreds med att jag är så aktiv och mår bra och inte fått några komplikationer. Men han berättade lite vad som framkommit hos patologen där de analyserar allt som togs bort i samband med operationen. Det man letar efter är var primärtumören sitter/suttit. Det har betydelse för att kunna välja bästa, effektivaste cellgifterna nu för kommande behandlingar.

Eller, rättare sagt, han kunde berätta vad som inte framkommit. De kan nu säga att jag inte har/haft tjocktarmscancer (det var spåret tidigare). Högst troligt inte heller äggstockscancer (var en stark misstanke i samband med operationen). Det har varit de två starkaste kandidaterna och vanliga primärtumörer när det sedan sprider sig till bukhinnan. De fortsätter nu analysera. Han sa att det i kanske 5% av analyserna inte går att fastställa primärtumören (känns oroande) och att det finns en möjlighet/risk att primärtumören sitter/suttit direkt på bukhinnan. Och det är nu jag inte vet så mycket mer. Hur "farlig"/allvarlig är denna diagnos? Det är inget någon pratat med mig om. Måste försöka få tag på onkologläkarna och be om mer info, tror jag. Fast det är ofta lika så bra att inte veta allt. Men min erfarenhet är att de (läkare, sjuksyrror m fl) är bra på att bedöma hur mycket info man tål och när.

Och jag blir själv ofta ganska krass, kan berätta rätt enkelt om otäcka saker och konsekvenser. Jag har ju omgåtts med dessa tankar nu i snart 8 månader. Ni jag möter har inte haft samma tillvänjning, så det kan säkert kännas otäckt och obehagligt och jobbigt. Alltså, ibland inte så bra att berätta om motparten inte är beredd...

4 kommentarer:

AnnaPanna sa...

Men det är väl bukhinnan dom rensat och sköljt ordentligt? Om primärtumören satt där borde den väl vara borta? Men vad vet jag.
Kämpa på. Kram Anna

Asaersa sa...

anna, hoppas du har rätt! Problemet är att en tumörcell är så försvinnande liten, och det räcker med att det är någon liten metastas som gömt sig så sätter det fart. De kör därför ganska tufft med mer cellgifter efter operation, och då vill de få rätt sort, då är chansen större att det tar rätt!

Fia sa...

Ja, lämna internet ifred. Det finns sällan gott att hämta därur. Jag har tyckt hela tiden att jag får för lite information men när den väl kommer måste den vara vägd i silvervåg för att hamna rätt. Det är så lätt att missuppfatta, plocka ur en mening, förstärka och på annat sätt förvanska. Men kikar man in på internet är det mesta rent fasansfullt.
Du har genomgått den operation du väntat så länge på, gjord av en erkänt duktig läkare -den enda i Sverige. Du vet att du får den allra bästa tänkbara vården. Kom ihåg det!

Anonym sa...

Strapatser på vägen ner från bergstoppen...
Hade verkligen önskat dig totalt lugn nu <3

Jag håller mig till AnnaPannas teori, tills nåt annat dyker upp.

Kramar K