Min kirurgläkare ringde idag (såklart precis när man står på ICA för att handla...) med positiva besked. Röntgen förra veckan visar inget att oroa sig för, inget har växt till sedan bilder som togs i december, däremot har det de såg då försvunnit. Man jobbar tydligen så, att jämföra med tidigare bilder, annars svårt att se små tumörknottror på bukhinnan. Inget i lungorna, inget i levern. Phuu, det känns med ens mycket lättare att andas.
Sen sa han att den tuffaste tiden för många kommer nu. Att våga tro att man är frisk. Att våga leva som friska människor. Att inte gruva sig för varje liten smärta. Att våga leva och våga se framåt.
:-)
Den 28 september 2011 ändrades mitt och min familjs liv drastiskt då vi fick veta att jag har bukhinnecancer. Jag fick cellgifter varannan vecka i Falun, väntade 7 månader på Hipec-operation i Uppsala som genomfördes den 16 april 2012 av Dr Haile Mahteme, därefter nya cellgifter i 4 månader. Hösten 2013, återfall... Jag vill försöka dela med mig med alla underbara vänner, kollegor, släktingar, hur livet fortsätter för oss mitt i detta ofattbara. Och att det kan gå att må bra i kaos.
2 kommentarer:
Så bra nyheter, Åsa! Kram!!!
Åh vad glad jag blir Åsa! Ha det gott, vi hörs! Kram Pia
Skicka en kommentar