Ja och nej är nog svaret. Jag kan ibland vara rädd för hur slutet ska te sig. Vilka plågor min kropp kommer behöva stå ut med. Hur jag kommer att reagera. Samtidigt vet jag att smärtlindring är prioriterat i den palliativa vården så just det är jag inte rädd för. Mer obehag med magen l liknande.
Nej, inte primärt rädd. Men jag känner sådan oändlig sorg. Sorg att inte få vara med och stötta och guida våra underbara ungar. Se vad det blir av dem. Kunna ge dem lika gåva som min egen mamma nu ger mig, att finnas där vid kriser. Denna sorg är så påfallande, stor, tung, ständigt närvarande att jag måste stänga av de tankarna absolut genast. Annars skulle jag bara bli en våt trasa.
Men att leva i nuet, njuta av varje sekund jag/vi har kvar är inte så himla lätt. Det är en klyscha att "fånga dagen", mindfulness. Lätt att säga när man har "oändlig" tid -iallafall när man inte är direkt medveten om sin egen kommande bräcklighet.
Försöker nu återfinna krafter efter decembers sjukdom som tog enormt på min allmänstatus. Massage, fixa håret, promenad, badkaret. Små enkla njutningar... I nuet.
7 kommentarer:
Du är fantastisk på alla sätt- klok och modig! Allt gott!
Vet du Åsa, jag kan bara instämma med föregående talare, klok och modig. Och fantastisk på att sätta ord på det som inte borde gå att sätta ord på. Jag kan inte förstå som inte är där, men du får mig att ana. Och i tankarna har nog de flesta föräldrar nuddat i det du uttrycker, men jag vill inte, vill inte, vill inte att det ska vara din verklighet. Underbara fina du! Kram!
Fyller på lite :). Kom ihåg att det du gett så här långt till dina barn och andra kommer att räcka väldigt långt. De kommer att komma ihåg hur du är och grunden i dina värderingar. Jag tänker ibland när jag har problem att hur skulle den eller den personen som jag uppskattar mycket tänka eller göra i samma situation? Vad skulle den råda mig till? Så tror jag att många, inklusive dina barn, kommer att göra när det gäller dig, den dagen i framtiden när du inte kan hjälpa direkt. Kram! Anna F
Fantastiska Åsa , du skriver så fint och det gör mig ont och jag önskar jag kunde bära det tunga åt dig ! Dina värderingar, kärlek och positivitet har med all säkerhet satt avtryck hos många människor som de i framtiden kommer att ha användning av . Styrkekramar till dig och din familj 🌺
Det du givit dina barn hittills är en enormt stark och värdefull ¨startplatta¨ inför livets alla erfarenheter, äventyr och prövningar. Du är en av de bästa vuxenförebilder man kan tänka sig, så varm, kärleksfull, genuin och klok på alla sätt. Du vet att vi andra - mer än gärna - hjälper till att ¨bära¨, när det behövs och efter bästa förmåga. Kram till dig Åsa - en av de finaste personer jag känner!!
/Maria H
Tänker på dig/er så och hoppas att ni kom iväg och att allt går bra <3 Kram Petra
Du är bara sååå imponerande, på alla sätt. Kramar/Karin
Skicka en kommentar