Efter drygt tre veckor med feber, febertoppar, genomsvettiga febernedgångar, två antibiotikakurer, ett antal blodprovtagningar och blododlingar, nytt dränage, smärtlindring har det nu vänt till det bättre. Skönt att låta kroppen och huvudet vara lite ifred. Försöker glömma dessa "förlorade" veckor och bara vara i nuet några dagar. Inte tänka vare sig framåt eller bakåt. Dagens slutliga diagnos är att det inte varit någon infektion (jo, en liten ofarlig) utan hela förloppet är något som lite odefinierat kallas "tumörfeber". Det får man ibland när man har tumörer som tar över, och den ger infektionsliknande symptom. Nu får jag kontinuerligt ta medicin av samma typ som Ipren, men som i mitt fall heter Pronaxen. Då hålls febern i schack. Och denna febern kan man ha, länge/alltid. Mentalt ett jobbigt besked men samtidigt skönt att få ett svar på varför jag mått så skruttigt.
Har startat omgång nr två av cellgiftsbehandling. Hoppas den ger effekt på tumörerna och på febern.
Hoppas nu orken kommer tillbaka för jag har saker jag vill ta itu med.
Varmt TACK för alla fina hälsningar. De värmer och ger kraft att tänka på Dig och att tänka på något annat!
